Det är konstigt att det ska vara så svårt att svara på några frågor. Hur kan ett par intervjuer på en kvart vardera bli ett så stort problem? Är man rädd att det ska komma fram nåt dåligt om företaget? Är det lathet? Eller bara ren illvilja? Antagligen är det inget av det här, man inser bara inte att det faktiskt inte skulle krävas så mycket ansträngning som man kanske trott. Den som måste anstränga sig är ju jag. Men så långt gick det tydligen inte att tänka.
Japp, jag är lite irriterad. Jag gillar inte när mina planer förändras på det här viset. Jag vill göra den här uppsatsen på det sättet som var tänkt från början. Med intervjuer. Men nu blir det inte så, och då måste man va flexibel. Så nu får de svara på tråkiga enkäter istället för att prata med roliga mig. Haha! Det kan de ha!
No comments:
Post a Comment