bästa bästa

Coolaste delen av konserten måste ju ändå vara det som händer mot slutet. Hela Europas kungligheter och politiker sitter och diggar och sjunger med till Roxette som spelar "The Look" med en gigantisk mängd stråkar i bakgrunden! Vilket jäklar party! Till och med kungen står upp och röjer lite. Det måste ju vara ett tecken på att det svänger ordentligt.
Sen kommer massa finklädda barn in med blomsterkransar runt huvudet och börjar sjunga. Helt plötsligt går en liten kille fram till Victoria och sjunger solo och efter det ställer sig en liten flicka framför Daniel och sjunger hon med. De är så söta och så duktiga och det var väl oundvikligt att jag skulle börja gråta. Så här sitter jag alltså och ler och fäller tårar. Fan va blödig jag är.

vackrare

Och nu sjunger min favorit alla kategorier, Lisa Nilsson. Då kan det inte bli mycket vackrare eller mer stämningsfullt. Hon kan gärna få sjunga när jag ska gifta mig också.

vackert

Säga vad man vill om all uppståndelse det är runt Kronprinsessan Victoria och Daniels bröllop, deras känslor för varandra går inte att ta miste på i alla fall. Jag sitter och tittar på den konsert som är Sveriges Riksdags bröllopsgåva till paret. Den är både fin och rolig, faktiskt. Alldeles nyss sjöng Sarah Dawn Finer en jättefin kärleksvisa och många kungligheter satt med tårar rinnande ner för kinderna. Victoria tar Daniel i handen och man ser i deras ögon hur lyckliga de är. Sånt gör mig rörd och jag är glad för deras skull.

bra läge

Här sitter jag på en byrå i mitt kök och tittar när min kille lagar mat. Vi spelar partymusik och han dansar och skuttar runt medan han lagar fetaostbiffar. Han är så fin att jag inte vet var jag ska ta vägen.

ett år

För ett år sen hade jag precis tagit examen och flyttat från Kalmar och tillbaka till Visby. Jag var otroligt lycklig att äntligen vara klar med skolan och att få flytta ihop med Jonas på riktigt. Jag var medveten om att det skulle bli svårt att hitta jobb men jag var ändå optimistisk och såg fram emot att få bo på den sagolika ön igen. Det kändes som att allt hade fallit på plats eftersom Erika också hade flyttat dit och vi kunde träffas oftare än vi kunnat på flera år. Det var lycka det!

Sommaren gick fort och helt plötsligt var det höst. Ju längre tiden gick desto tydligare blev det att jobben i Visby var få och väldigt eftertraktade. Jag hade dock tur och fick ett ganska snabbt, tyvärr varade det inte länge och snart var jag tillbaka till att hoppas på så många extra pass på Ica som möjligt. Även där hade jag tur, många slutade och jag fick jobba en hel del. Men nog kändes det lite trist att sitta där i kassan med en högskoleexamen och utan en möjlighet att ens kunna utvecklas och jobba upp sig. Så här i efterhand känns det konstigt att jag kämpade så hårt och inte såg något annat alternativ än att göra allt för att stanna på Gotland.

Efter hösten kom ju vintern och med den kom en massa förändringar. Till en början kunde jag inte förstå hur Jonas kunde vilja lämna Visby. Vi skulle ju bo och ha en framtid där. Hur kunde han då komma och säga att han ville tillbaka till fåniga och tråkiga Stockholm?! Men, sagt och gjort. Flytta gjorde vi. Jag var mycket misstänksam till en början, omställningen var minst sagt jobbig. Att lämna en lägenhet som jag älskat sen första gången jag såg den för att flytta till en yttepytteliten lya i andra hand, svart, var ingen dröm direkt. Jobben var dessutom lika svåra att hitta i storstan som på en liten ö. Jag ville känna att det här var bra för jag såg hur glad Jonas var att vara tillbaka igen. Ibland var jag arg på honom för att han inte kunde vara lika lycklig i Visby men jag insåg att det var idiotiskt att tänka så. Han hade flyttat till Visby för min skull ett och ett halvt år tidigare och faktiskt stannat där för min skull. Nu var det min tur att göra en uppoffring och sluta tjura, Gotland finns alltid kvar och inget stoppar mig från att åka dit och hälsa på!

Månaderna gick och snart blev det vår. Eller nej, inte snart. Våren tog vansinnigt lång tid på sig att dyka upp och när den äntligen kom var nog ingen gladare än jag. Det kändes magiskt att slippa bylsa på sig mängder med kläder för att pulsa fram genom snön och halka runt på isen. Men det var inte bara vädret som ljusnade utan även mitt jobbsökande. Det hade gått trögt men helt plötsligt så hade jag fått två sommarjobb, ett som enbart var just ett sommarjobb och ett annat där jag fick fortsätta även till hösten. Det var inte så svårt att välja.

Så nu är sommaren här och jag har precis börjat på IKEA. Det är roligt och jag ser verkligen en framtid där. Jag känner mig lyckligt lottad som av så många sökande var en av de få som fick jobb där.
Det är inte bara jobbdelen av mitt liv som ser ut att klara upp sig, det mesta känns ganska rosenskimmrande just nu. För trots att vi fortfarande bor i den yttepyttelilla lägenheten så är drömmen om en egen och större lägenhet inte lika långt borta längre. Vi kommer snart vara där och det bästa är att vi kommer vara där tillsammans, Jonas och jag. För trots ett turbulent år med många toppar och dalar så är jag så glad att vi är tillsammans och kommer vara i många många år till.

Underbara sommar. Älskade balkong.