nu är den här!!

Min söta fina rosa kamera har äntligen anlänt! Och jag älskar den redan. Snart kommer den vara fullproppad med roliga bilder, tjohoo!

Jag är tillbaka i Kalmar nu och det känns helt okej, ganska kul faktiskt! Fast det som är kul är ju att få träffa alla härliga kompisar igen, det är riktigt roligt! Sen att själva anledningen till att jag är tillbaka nu är för att uppsatsen ska skrivas klart och vi har en hel del kvar att göra är ju inte lika roligt...Dessutom känner jag på mig att det sista mötet med handledaren imorgon inte kommer gå så bra, vår uppsats är inte riktigt så bra som jag hade önskat. Men, men, bara jag blir godkänd i slutänden så är jag nöjd.

Nu ska jag testa min fina kamera lite, SEN ska jag plugga.

klockan är mycket

Väldigt mycket. Och jag borde sova för längesen. Men det blev en runda på stan och den rundan blev lite för lång...Imorrn ska man leka modell. Jag och Calle ska va modeller för lillan. Shit va snygga vi kommer kommer va. Jag är bakis och han har jobbat hela natten, men klockan 10 ska man va snygg framför kameran, det kommer gå illa, råilla.

Nu ska det sovas.

virrpanna

Det märks att jag inte är helt med i huvudet just nu. Jag glömde bort att gratta min kära bonus-pappa som fyller år idag. Jag pratade med honom på telefonen tidigare med glömde HELT bort att säga grattis, det fick min mamma påminna mig om när jag senare pratade med henne. Så får man inte göra! Man kan ju inte glömma en familjemedlems födelsedag! FÖRLÅT JANNE!!
Men det ska gottgöras nu, för snart ska lillan och jag hem till bonus-farfar (där mamma och pappa-två befinner sig just nu) det blir middag och tårta och grejjer. En liten present ska han få också, två söta små koppar med "gotlandsmotiv" det vill säga igelkottar och får...himla orginellt. Och så en lite blomma får han också, det hör ju till när vuxna fyller år, då måste de få blommor.

Så nu blir det uppsats-paus, Jippie!!

nu kör vi

Så, nu har jag bestämt mig. Nu gör jag så mycket jag bara kan de här sista dagarna. Jag jobbar tills jag stupar och sen får vi se hur det blir, helt enkelt. Jag kan inte göra så mycket mer kännar jag, att man motarbetas från andra håll kan jag inte göra så mycket åt just nu utan det viktigaste är att uppsaten blir klar, och att jag blir godkänd.

stressad

Hua va jobbigt det är nu, jag orkar knappt tänka på allt jag måste få klart de närmaste dagarna...Jag vill bara dra ett täck över huvudet och sova tills det blir sommar och livet är lite enklare. Bara jobba och ha roligt me mysiga gamla kompisar. Snart Petra, snart...

Men jag har iaf hunnit ta en fika med en av dessa kära gamla vänner idag. Vi har inte setts på ett år och jag har verkligen saknat henne. Hon får mig alltid på bra humör och det behöver jag just nu. Ska bli kul när vi kan gå ut och ta en drink tillsammans när jag är här senare och saker och ting lugnat ner sig. Det brukar alltid sluta rätt galet...haha.

Jag är trött. Jättetrött.

nu är det synd om mig

Jävla Uppsats! Det är allt jag kan tänka just nu. Inget går bra. Faan. Jag vill inte mer, ta bort mig härifrån, det är inte kul längre! Jag bara skriver och skriver men det känns som att jag inte kommer nånstans, och om en vecka ska skiten vara inlämnad. Orka!

Pisspotta, va irriterad jag är!

Och nu stänger bibliotekshelvetet också så nu får man inte sitta här längre...gud va bra det går....

nu är det synd om den lilla

Den lilla systern har tappat bort sin mobil, så hon deppar. Och då deppar jag med, jag sympatideppar. Vi har ätit pizza, med bea-sås och nu ska vi kanske äta chippa med dippa, om vi orkar. Jag drickar alldeles för mycket läsk, det måste jag sluta med! Och så måste jag träna, herregud nu är det en och en halv vecka sen jag rörde på mig mer än att gå till affären typ. Jag har planerat att köpa ett hopprep, har fått för mig att det är roligt. Det tyckte jag i alla fall när jag var nio, och så mycket mognare har jag nog inte blivit sedan dess. Så det ska jag ge ett ärligt försök.

jag vill göra allt, utom just det här

Jag sitter på biblioteket nu. Och pluggar och pluggar och pluggar. Typ. Alltså hittills har det väl gått hyfsat bra, beroende på hur man ser det. Jag har fått ihop två sidor på en och en halv timme (inte så illa...) men med tanke på hur mycket jag har suttit och tänkt på annat än min kära uppsats så är det rätt dåligt.

Jag har fått en fix idé om att jag måste ha kaffe, nu.

Jag är hungrig bara för att jag inte kan lämna det här bordet utan att va tvungen att packa ihop allt, och det är för jobbigt, så någon mat blir det inte.

Jag funderar på vad jag ska ha på mig nästa gång jag går ut, och kommer som vanligt fram till att jag inte har några snygga kläder, så jag surfar runt och letar lite nytt.

Jag försöker komma på hur jag ska överleva juni månad utan några pengar (jag har inte jobbat i maj, och man får ju inte csn över sommaren).

Jag kommer att tänka på den där sjukt söta killen som jag träffade på Hamnplan 5 på min födelsedag när jag fyllde 19. Han var från Sundsvall och var så där fantastisk som bara de killar man aldrig riktigt lär känna kan vara. Han skulle precis börja plugga till brandman...

Nu ska jag koncentrera mig igen, på att skriva uppsats inte något annat. I en kvart i alla fall.

ofrivilligt inblandad

Som jag sagt så många gånger tidigare så älskar jag verkligen att vara här, i Visby. Det känns behagligt bekant och ön liksom passar mig.

Men det finns ett litet moln på min annars så klara himmel. En situation som gör att jag ibland bara vill åka härifrån så fort som möjligt och aldrig komma tillbaka.

Till stor del är inte jag den som bär skulden för hur det blev, jag visste ju inte. Men sen antar jag att jag lätt kan vara naiv, vem är inte det när man hör det man vill höra...Men som i så många andra sånahär fall så är den enas lögn den andras sanning och ingen vet riktigt hur alla trådarna hänger ihop. Jag känner att jag fastnat mitt i ett spindelnät av tomma ord, svek och lögner som alla väljer att svälja.

Egentligen är det inte jag som sitter i mitten av det här nätet utan jag finns mer på sidan om som en joker. Det är jag som har lättast att ta mig ut och lämna det bakom mig, men av nån anledning så gör jag inte det. Jag dras in i det varje gång jag sätter min fot här. I mina svaga ögonblick låter jag mig luras trots att jag betsämt att nu får det räcka, jag vill inte mer. Inte en gång till får jag trampa så snett. Men det gör jag, lögnerna låter ju så bra.

Det är heller inte så att det går att undvika skiten, så fort jag går ut genom dörren så får jag en kalldusch av verkligheten över mig. Blickarna är så kalla att det är omöjligt att inte reagera. Till viss del kan det hända att jag överdriver på grund av min egen skuld i allt det här. Men jag vägrar ta på mig allt ansvar för det, man kan inte skylla på en och bortse från någon annans handlingar. Jag har mina skuldkänslor och känner helt klart en viss ånger, men anvaret är inte mitt, jag kan inte göra något för att ändra på den sits jag inte befinner mig i. Jag vet bara det som jag får höra och det som sägs till mig, hur andra uppfattar detta får stå för dem.

Det borde inte vara jag som utsätts för all denna ilska.

jaha, då startar vi ännu en dag

Idag ska jag ner till det fina biblioteket i Almedalen, där är det tjusigt att sitta. Fast just nu är det inte så mkt som är så tjusigt, det regnar. Vilken miss! Jag gillar verkligen inte regn, visst är det bra att detregnar lite så inte gräset och allt blir så gult och otäckt att sitta på sen när sommaren väl kommer. Men det är svårt att tänka så när det öser ner och man faktiskt är tvungen att gå ut. Jaja, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, som nån smart jävel ska ha sagt. Yeah right!

Jag satt och traderade lite igår, okej ganska mycket. Men jag la bara bud på en grej och den vann jag. Ett sött halsband i silver med en bärnsten på. Bärnsten är farmors favorit så då kan jag tänka på henne varje gång jag har det.Mysigt.

skojsig reklam

Jag skrattar alltid lite när jag ser Coops reklam om ekologisk mat. Den är så söt på nåt sätt. Nästan så att man vill börja lägga sina ynka kronor på att börja köpa ekologiskt. Nästan alltså. Men så långt ska vi nog inte gå. Visst, den är bra och man diggar lite gött till den varje gång den visas på tv-skärmen. Men fan det är dyyyrt med ekologisk mat och trots att jag skulle vilja köpa det, för det är ju bra, så finns det mycket annat jag vill lägga mina kronor på. Tyvärr. Men sen när jag är rik då ska jag bara köpa ekologiskt, just eftersom jag gillar den här reklamen! Nu överdrev jag igen. Det kommer jag nog inte göra, även om jag skulle va rik. Tyvärr.

Jag är lite arg. Jag har haft ögonen på en kanonfin skinnväska på Tradera ett tag. Har följt auktionen och hade bestämt mig för att buda, den skulle bli MIN. Men det blev den inte. Jag hann inte va med i matchen. Det irriterar mig för den var så fin. Men jag ger inte upp, jag ska hitta nåt liknande. Så det så!

var går gränsen mellan mentalsjuk och schlager nuförtiden?

Jag kan ju inte påstå att jag är jätteimponerad av årets melodifestival direkt. Men det känns som om man aldrig blir förvånad längre. Det är inget konstigt med att det ena bidraget är sjukare och galnare är det andra.

För vad har vi sett i år? Jo: en speedad Ronja Rövardotter som slår VÄLDIGT hårt på trummor, ett överladdat spanskt pojkband, ovanligt mycket operainspirerade låtar, ett gäng galna discokulor (som nästan vann!), en låt med ett egenkomponerat språk (vilket inte är så orginellt längre...bara det liksom), några vars högsta önskan verkar va att få jobba på ett flygplan, m.m m.m....och det värsta av allt är att det inte var något av de här bidragen som var det allra sämsta. Nej, för det titeln går utan egentligt motstånd till Irland. Vad hände? Glömde hon texten? Var det irländska? Visste hon var hon var någonstans? Hon såg oerhört felplacerad och vilsen ut, och hon lät som allt annat än en sångerska! Det var ju en pina! Fy.

Sen resultatet för hela den här katastrofen är ju en historia för sig, Vi kom sjua. Från slutet. Vilket betyder kvalning nästa år, och det är ju otroligt obra.

Men vi ska inte klaga på The Ark, dom var duktiga. Det är bara det att resten av Europa har väldigt dålig schlagersmak. Fast det är klart, det handlar inte om schlager längre. Nu är det snarare en tävling där den största sopan vinner.

det var bättre förr.

tittar på schlager

Och nu är det SVERIGE! Heja The Ark!

kul att fynda!

Nu har jag tröttnat på pluggandet, det går segt och är allmänt tråkigt. Det går visserligen framåt, men inte tillräckligt fort. Jag vill va klar så jag kan byta ut mjukisbyxorna till nåt lite tjusigare och gå ut en sväng på stan, fika lite och kanske köpa nåt fint. Det skulle visserligen få bli typ ett plastarmband från H&M som var nedsatt från 49:50 till 19:50 mer har jag inte råd med. Men det vore iaf ett köp. Och det är det enda som räknas. Eller nej, där ljög jag. Helst skulle jag ju vilja ha massa pengar och köpa dyra fina väskor och skor som jag sedan skulle tröttna på och så köpa nya ännu dyrare och ännu finare. Men, så är det inte, inte när man är student, då ska man inte köpa fina saker tydligen, det har CSN sett till. Fan dom.

Men jag har kommit fram till att man faktiskt kan hitta rätt fina saker på auktionssidor, typ som Tradera, där jag har fastnat flera gånger. Det finns flera fina väskor exempelvis som inte kostar så mycket och som ser riktigt nice ut. Kanske ska slå till på nåt. Göra ett kap. Eller så ska jag bara fortsätta plugga. Vi får se.

ett gott skratt förlänger livet

Hur gammal kommer inte den här killen bli då? Det spelar ingen roll hur många gånger man kollar, det går inte att hålla sig för skratt.

De flesta har nog redan sett det här, men som sagt man kan se det huuur många gånger om helst. Och bara garva.

Underbara unge!

http://www.youtube.com/watch?v=HttF5HVYtlQ

"det borde du ta som en komplimang"

Idag när jag var och kopierade alla min enkäter så kom mannen som hade affären (ett sånt där ställe som man köper kontorsgrejer hos) fram till mig och började prata:

Han: "Här står du och fixar med ett specialarbete som ska va inlämnat imorrn antar jag, hehe" (han skrattar lite sådär "flicka lilla" aktigt)
Jag: "Nja, nästan...det är till min uppsats jag håller på och skriver"
Han: "Jaså är det så det heter nuförtiden, jag trodde att man sa specialarbete när man gick på gymnasiet"
Jag: "Det gör man nog, men jag läser på högskolan"
Han: "Ojdå, det var värst...du som är så ung. Men det var inte längesen du gick på gymnasiet va?"
Jag: "Nej, det va inte så längesen, fyra år sen är det"
Han: (stirrar på mig som om jag är helt knäpp) "Men du är ju inte så gammal, jag trodde du var typ 17"
Jag: (vet inte om jag ska skratta eller slå till honom) "Nej, jag 22...men jag brukar få höra att jag ser yngre ut (verkligen ingen lögn)
Han: "Ja du kommer nog få visa leg läääänge du"
Jag: "Tack jag vet" (ler lite)
Han: "Men det ska du ta som en komplimang vet du"
Jag: (tar mina enkäter och börjar gå) "Jodå folk brukar säga det" (ler lite igen)

Undrar jag hur länge folk kommer tro att jag är yngre än vad jag egentligen är...Visst det är bättre än om de trodde att jag var mycket äldre, men ändå, jag gillar min ålder som den är.

Får nog kapa lockarna och skaffa tantfrilla eller nåt. så kanske det jämnar ut sig.

nu är jag glad igen!

Tur att man inte är långsint. Det hade varit lite pinsamt att träffa han killen som varit lite emot mina uppsats ideér om jag varit helt tjurig. För idag så träffades vi och jag fick överlämna mina finfina enkäter som de förhoppningsvis tänker svara på. Och jisses så trevlig han var. Till och med engagerad i mitt arbete, hjälpsam och allt. Förvånande, men väldigt kul! Tack för det televerket! Nu är det bara att hoppas att några tar sig tid och svarar på min tjusiga frågor om den interna kommunikationen. Jag vet, låter lite halvmossigt, men det är rätt kul.

Vad som är ännu roligare är att jag träffade min kära vän Johanna idag. Det var inte igår. För det var idag...haha. Hon ska jobba som flygvärdinna i sommar, utan några erfarenheter om det så snodde hon jobbet framför flera andra som faktiskt hade gjort den typen av arbete förrut. Hon hade det rätta utseendet tror jag. Så där flygvärdinne-fräsch liksom. Ja och sen är hon ju väldigt trevlig och duktigt också, men jag tror hon vann på sin look!

En annan trevlig sak som hänt idag är att syster fick jobb på mitt jobb. Som hon har försökt, herregud dom måste ha ledsnat nu och bara tänkt "ja men ge tjejen jobbet nu då, hon ger ju aldrig upp!" Men se det ska man inte göra heller, för titta nu. Nu kommer hon få sitta där hela sommaren med den vackert klarblå tröjan och le, så som man måste le när man sitter i kassan...lite lagom falskt, men ändå med hjärta...svår kombination det där. Men det klarar hon.
Nu har vi ännu mer gemensamt, syrran och jag, PLU-nummer och jobbiga kunder, det är grejer det.

det gäller att vara flexibel

Det är konstigt att det ska vara så svårt att svara på några frågor. Hur kan ett par intervjuer på en kvart vardera bli ett så stort problem? Är man rädd att det ska komma fram nåt dåligt om företaget? Är det lathet? Eller bara ren illvilja? Antagligen är det inget av det här, man inser bara inte att det faktiskt inte skulle krävas så mycket ansträngning som man kanske trott. Den som måste anstränga sig är ju jag. Men så långt gick det tydligen inte att tänka.

Japp, jag är lite irriterad. Jag gillar inte när mina planer förändras på det här viset. Jag vill göra den här uppsatsen på det sättet som var tänkt från början. Med intervjuer. Men nu blir det inte så, och då måste man va flexibel. Så nu får de svara på tråkiga enkäter istället för att prata med roliga mig. Haha! Det kan de ha!

nu ska här firas

För det är jag värd. Och syster har inget val, hon får hänga med ändå. Jag tror dock inte att hon har nåt emot det, hon har inte klagat än iaf.

Jag skulle sätta på mig ett par gamla jeans idag, tyckte det skulle va kul att ha på sig dem igen. Det tyckte inte jeansen.
De protesterade genom att gräva djupa hål i min mage, vilket var väldigt obekvämt, så vi bråkade ett tag men till slut så vann jeansen.
De fick åka av.
Jag visste att de var lite tighta men att det var SÅ illa, det har jag inget minne av...
Nu måste jag köpa nya jeans.
Stackars mig.

Såja, en sväng på stan i mina gamla jeans (ett par som passar) är det som gäller nu. För det är inte mitt val av byxor som ska firas utan min makalöst intelligenta hjärna.

fan man har lite flyt asså

Tänk att jag klarade den senaste tentan.
Det trodde jag ALDRIG.
Det som gick så sjukt dåligt, jag gick verkligen ut från tentasalen och tänkte "grattis till historiens flopp Petra, det gjorde du bra...omtenta i sommar. verkligen, grattis tjejen".
Sen har jag ändå blivit aningen tillfreds med tanken på att jag inte klarade den, jag har inte gjort nån omtenta hittills, så en är väl okej? Visst, lite jobbigt att det skulle bli just sista tentan vi har det här läsåret, men okej liksom.

Och så klarar jag den, det blir ingen omtenta.

Nu låter jag nästan besviken...åhhh jag som hade sett fram emot att få läsa om allt det där med organisations kommunikation...allt det där om artefakter, organisationskulturer och annat skoj!

Nä du, här har du en tjej som är ruskigt glad, och stolt!

Ikväll ska det firas :)

på plats

Äntligen är jag här! På fantastiska, underbara och vackra Gotland. Det känns alldeles otroligt bra att vara här, saker och ting är bara bättre här.

Jag och lillasyster har haft en riktig partyhelg...ojojoj säger jag bara. Vi hade planerat att vi skulle ta det lugnt på fredagen för att sedan köra hårt på lördagen. Men när systeryster drar fram en flaska skumpa i fredags som hon hade sparat till "nåt speciellt tillfälle" så kan man nog lugnt påstå att de efter det inte var lugnt, alls. Det blev alltså en flaska härlig champange några groggar och nån cider...innan vi gick ut. Då var vi lite vingliga, för att uttrycka det milt. Sen bar det av till G:a Masters som är vårt absoluta favorit ställe, där har man alltid kul! Sen gick vi vidare till nyöppnade Wallers som har blivit så fint så. Därefter skulle det dansas, så vi gick i sällskap med några vänner vi hittat på vägen ner till Hamnplan 5, såklart. Där var det inte mkt folk, men vi dansade lite och gick sen tillbaka upp till Wallers och sen blev det efterfest...

Som sig bör mådde vi inte helt okej i lördags, men det var bara att börja om igen. Hallå, det var ju lördan som gällde ju...! Men att det var lite trögt i starten kan jag ju säga utan att ljuga. Vi tänkte att ska det va så ska det va och bestämde att vi käkar ute, på Masters. Det är så galet gott att äta där så det borde få oss att komma i rätt stämning igen. In i dimman. Efter en smaskig kräfttoast, lite vin och en äppelfluff så bar det av till Wallers igen. Där vart det ett glas skumpa, som smakade finfint. Men sen gick vi tillbaka igen, till Masters, där allt är som vanligt... tack och lov. Mer champange och sen var dimman ett faktum, igen. Snurriga och roliga virrade vi runt där resten av natten, med folk som är just så härliga som de alltid varit.

Sen var det nattinatti. Och en väldigt slö söndag, med bakis pizza och film.

Nu: uppsatsskrivande...mindre roligt.

jag hatar att packa

Men det måste ju göras liksom. Det vore ju inte helt okej att åka iväg utan några kläder. Fast tänk om man kunde göra det, om man hade så mycket pengar att om bara kände att "nä jag orkar inte packa, jag köper nya grejer när jag är där istället". Vad härligt det hade varit. Då skulle jag aldrig packa, ever! Och då skulle man ju inte behöva packa upp heller, för det är nästan ÄNNU värre än att packa ner sakerna. Men om man då hade så mycket pengar, då kunde man ju bara lämna alla kläder och sånt där man var och åka hem till de gamla. För att sen såklart köpa mer. Och mer. Och mer. Ahhh....så vill jag ha det. Massa pengar och ingen packning.