sicko

Jaha, då blev man sjuk. Jag kände redan i måndags att jag var lite off men jag struntade i det då. Så jag pallrade mig upp klocka 07:00 igår och åkte till jobbet. Men hjärnan var som gröt och kroppen värkte. Så efter två timmar tog jag min ynkliga kropp och åkte hem igen. Jag åkte hem och sov och så sov jag lite till. Idag känns det bättre men jag har varit hemma ändå för säkerhets skull. Det bästa med allt är att jag märker att verkligen vill tillbaka till jobbet, jag längtar dit. Hur galet är inte det?! Så imorgon är det upp med tuppen igen och så kör vi på igen med laddade batterier.

trött men glad

Första veckan på jobbet är avklarad och jag är mer än nöjd. Det här känns så himla bra!

just det

Några har undrat vad det är för jobb jag fått. Jag ska jobba som Account Manager på ett företag som säljer marknadsföring på internet. De är inriktade på att marknadsföra olika utbildningar och kurser och mitt område är yrkesutbildningar.

check!

Då var första dagen på nya jobbet avklarat. Småsvettig och darrande som ett asplöv kom jag till kontoret klockan 8 i morse. Jag var nervös och förväntansfull på samma gång. Att börja på ett nytt jobb är alltid nervöst men just den här gången känns det ändå annorlunda. För det är så mycket som står på spel nu när jag äntligen fått ett jobb som jag ser på som en framtid och inte bara nåt jag ska göra vid sidan om pluggandet eller över en sommar. Mycket kan förändras om det går bra för mig här och det är den här chansen jag väntat på. Nu kör vi!

kom hem

Jag har inga problem med att vara ensam. Ofta tycker jag till och med att det är väldigt skönt att vara själv. Men när man bor ihop med den man tycker allra mest om så vill man ju gärna ha honom hemma. Han ska vara här hos mig och inte sådär långt borta som han är nu. Visserligen är det mysigt att längta efter varandra och så, det mår ett förhållande bara bra av. Men för min del räcker det med att längta efter Jonas på dagarna när vi är ifrån varandra på jobbet eller skolan. Sen vill jag kunna komma hem och få pussa på honom igen. Att bara längta och längta och längta är ingen höjdare och jag är trött på det nu. Kom hem för tusan älskling!

hej mitt vinterland

Helt plötsligt kom den. På samma sätt som den alltid gör runt den här tiden på året. Ändå lyckas jag alltid bli förvånad och känna att "nä, inte kan det väl bli vinter redan?". Men det blir det och nu är den här. Hade jag bara haft en vinterjacka att hålla värmen i så hade det inte känts så jobbigt. Men det har jag inte så det blir till att investera i en sådan illa kvickt, annars blir vintern kämpigare än nödvändigt.

kärlek

Jonas är hemma. Det är bra.

IKEA

Nu ska jag och familjen iväg till IKEA. Det ska bli kul att vara där som kund och inte som anställd för en gångs skull. Men det blir inte till att handla så mycket för det tillåter inte plånboken, än. Så det blir bara nån gardinstång och lite annat plock. Kul ska det bli i alla fall.

big day

Idag är en stor dag. Om några timmar skriver jag på kontraktet på det nya jobbet. Visserligen är det bara för en sex månaders provanställning men jag ser det som mycket mer. Jag har bara haft sommarjobb och behovsanställningar tidigare så att få ett kontrakt på att jag om sex månader kan ha ett fast jobb är helt galet.

Jag har sökt jobb till förbannelse de senaste månaderna och det har känts som om jag sprungit runt i ett evigt hamsterhjul som vägrat stanna. Jag har kämpat med att skriva ett CV som ser professionellt och organiserat ut och ett personligt brev som får mig att framstå som den bästa kandidaten för jobbet. Eller snarare jobben. För jag räknade ut att jag sökt cirka 100 jobb de senaste två månaderna. I början var det spännande och roligt att leta jobb som lät intressanta och sedan sitta och formulera om och anpassa mitt personliga brev för tjänsten. Sen väntade jag och hoppades på att få svar och att få bli kallad på intervju. Det sorgliga är att av dessa nästan 100 ansökningar så svarade inte ens hälften. Jag är mycket väl medveten om hur många det är som slåss om samma tjänster och hur tuff konkurrensen är på arbetsmarknaden. Men när man söker jobb och kämpar hårt för att få ett så är det otroligt frustrerande att inte ens få ett svar om att man inte gått vidare i rekryteringsprocessen. Att gå och hoppas på något och vänta på ett svar som aldrig kommer gör att man lätt vill ge upp eftersom det känns lönlöst att fortsätta skicka ansökningar.

Det blev en lång utläggning här men det jag vill säga med allt detta är att det känns skönt att från och med idag ligger min framtid i mina egna händer. Nu behöver jag inte skicka fler CV och personliga brev som andra ska granska och bestämma om jag är lämplig för jobbet eller inte. Nu är det några som gett mig chansen och det är nu upp till mig att bevisa vad jag kan.
Hur framtiden blir går inte att svara på men känslan av att ha kontroll är mäktig.

still the same

Galan gick igår (och knuffade återigen bort mitt älsklingsprogram från tablån). Så här skrev jag för ett år sedan och jag känner samma sak nu, 26 år gammal.

"Jag är mycket väl medveten om vilken tur jag har haft på föräldrafronten. Min mamma och pappa är två helt underbara människor och jag är så tacksam att just dem är mina föräldrar. Man har ju liksom inte möjligheten att välja vilka som ska uppfostra en. De bara är där när man som ett skrikande litet knyte möter denna värld. För min del hade det inte spelat någon roll om man hade kunnat välja, jag hade inte valt några andra i alla fall.

Ikväll missar jag mitt absoluta favoritprogram på TV på grund av att Rosa bandet galan går istället. Om det hade varit ett annat program som kommit i vägen för mitt kära Lyxfällan så hade jag varit skitsur. Men nu gör det mig ingenting. För galan som sänds ikväll är så viktig på så många olika sätt. Varje år får den mig att tänka och varje år inser jag samma sak. Min mamma är är magisk. Hon är utan tvekan min största inspirationskälla och mitt största stöd. Jag är 25 år gammal och det är fortfarande till mamma jag ringer först när det har hänt nåt, hon är den första jag vill berätta allt för. Så har det alltid varit och så kommer det alltid fortsätta vara. Vi har ett starkt band mellan oss som inte är en självklarhet bara för att man är mor och dotter. Vårt band har visserligen alltid funnits där men det har växt sig starkare och starkare med åren. Vi har gått igenom mycket tillsammans, där allt från magknipsskrattande till gråt som varit nära att krossa hjärtat varit inblandade. Men genom alla dessa toppar och dalar så har vi hela tiden haft varandra. I många år var väl mitt stöd till mamma kanske inte lika tydligt som mammas var till mig. Men det fanns alltid där och nu när jag är äldre så är jag glad att jag på ett annat sätt kan uttrycka hur mycket hon betyder för mig. Nu kan jag dessutom uppskatta henne på så många andra sätt än som endast min mamma. För hon är även en fantastisk kvinna och människa som är uppskattad och älskad av många fler än mig. Det finns få personer som faktiskt lyser upp det rummet de går in i. Men min mamma är en av dessa få. Hon har det där som man inte kan sätta fingret på men som får en att vilja lyssna på just henne. Vilket man gör helt rätt i, för det hon säger är värt att höras.

Jag kan skriva i oändlighet om dig mamma. Men i grund och botten så ville jag bara säga att jag älskar dig och jag är stolt över att vara din dotter."

TGIF

Jag har blivit så himla van vid att ha ett jobb där det är självklart att man jobbar konstiga och oregelbundna tider. Helgen har varit de dagar i veckan då man nästan helt självklart jobbar. Så det kommer kännas märkligt att kunna längta till fredag och helg för första gången.

saknar

Jag vill att Jonas ska komma hem igen. Han har varit borta i två dagar och jag tycker det kan räcka nu. Tyvärr har han ca 7 och en halv vecka kvar på praktiken uppe i Åre så saknadet får jag stå ut med rätt länge till. Men förhoppningsvis åker jag upp och hälsar på honom innan jag börjar nya jobbet. Annars vet i tusan vad jag gör. Saknar ihjäl mig kanske.

ett leende kommer man visst långt på

Tänk att det gick så bra i måndags. Bättre än jag någonsin kunnat hoppas på. Jag fick jobbet och nästa vecka skrivs det kontrakt. Det här är mitt första riktiga jobb, ett jobb jag kan se långsiktigt på och som jag känner att jag kan satsa på. Jag är medveten om att det kommer vara tufft men i det här fallet känns det som om det är värt det. Trots att det här inte riktigt är ett jobb som jag tidigare sett mig ha så känns det bra. Det är utmanande och spännande och jag tror att när jag väl kommit in i det så kommer det bli kul. Sen ska jag ju vara ärlig och medge att det är många saker omkring själva tjänsten som gör mig lite extra glad. Att jag äntligen ska få ha ett jobb där jag får bära mina egna kläder och känna mig fin på dagarna är något jag längtat efter länge. Sen att kontoret ligger väl placerat inne i stan med Sturegallerian som granne gör inte saken sämre. Det kommer nog leda till en del trevliga (och välbehövliga) tillskott till min garderob. Sist men inte minst ser jag fram emot att för första gången i mitt liv ha en inkomst som inte innebär att en stackars 1000-lapp sitter kvar på kontot efter det att räkningarna är betalda.

Så nu är det dags. Mitt vuxenliv väntar runt hörnet.

inte på topp

Nu ska jag iväg på en intervju. Vilket självklart är kul men jag känner mig inte på topp idag och det är aldrig lovande att känna så när man behöver prestera som bäst. Allt känns konstigt och fel och allmänt blä. Men det är inte mycket att göra åt den saken. Det är bara att gå dit och hoppas på att det inte märks så mycket. På med bästa leendet och ge järnet helt enkelt.

besviken

Det blev inte riktigt den kvällen jag hoppats på. En svinjobbig dag på jobbet hade gärna avslutats trevligare än en kväll ensam i soffan. Besviken är vad jag är. Och ensam, väldigt ensam.

on a mission

Nu har jag bestämt mig. Mitt hår ska bli långt igen. Jag har varit sjukt dålig på att ta hand om mitt stackars hår och det får jag betala för nu. Bokstavligt talat. Egentligen skulle jag nog behöva boka en tid hos närmaste frisör men det tillåter inte min plånbok just nu. Så istället har jag tagit fram den egna saxen (som faktiskt är till för att klippa just hår) och suttit och gått igenom mitt hår och klippt av alla kluvna toppar jag hittat. Japp, det tog tid och jag har säkert en massa kvar men det ser lite bättre ut måste jag säga. Sen har jag köpt nåt som låter helskumt att ha i håret men som fungerar förvånansvärt bra vilket är kokosolja. I burken är det helt hårt men det smälter när man tar det i handen och blir till olja. Så det har jag geggat i hela barret och haft det som en inpackning för att sen skölja ur det och tvätta såklart. Eftersom mitt hår är så fruktansvärt torrt och jobbigt så trodde jag inte att det skulle hända så mycket men attans va mjukt mitt hår är nu! Jag är helt fascinerad. Så nu ska jag bara se till att använda min nya favorit ofta och även se till att skippa platt- och locktång så mycket som möjligt så kanske jag kan få tillbaka mitt långa hår.

nu är det illa

Jag längtar så mycket efter Gotland att jag skulle kunna åka nu. På en gång. Visserligen längtar jag dit typ jämt men just den här årstiden är min favorit och framförallt härlig är den i Visby. Höst och Visby hör ihop på ett sätt som inte kan förklaras, bara upplevas. Det spelar ingen roll hur mycket det regnar och blåser för perfektionen infinner sig alltid ändå. Varje år efter att den hetsiga sommaren tagit slut så kommer den lugna och fridfulla hösten som en trygg och efterlängtad vän man inte riktigt insett hur mycket man saknat. Jag känner verkligen hur mycket jag saknat Visbyhösten för hösten i Stockholm är ju såklart fin och så men det är inte samma sak som på ön. Så det är till ön jag vill nu. På en gång.

no comments

Vem i helvete väljer att ta något så bra som sin möjlighet att rösta och använda den så illa att man lägger sin röst på SD? Det är sjukt och behöver ingen ytterligare kommentar.

på bättringsvägen

Det blev till att stanna hemma en dag till. Jag mår visserligen mycket bättre men inatt hade jag lite feber och eftersom jag skulle ha jobbat från kl 10 till 20:30 idag så kände jag att det skulle nog min kropp inte palla. Plus att jag ju verkligen inte vill vara sjuk imorgon när fina Nina ska fira att hon fyller ett år närmare 30 :)
Min bästa medicin för att bli mig själv igen har bestått av Alvedon, hemmagjord kaffe latte, Pingvin lakrits och att titta på säsong tre av den fantastiska Rachel Zoe. Jag följde de två första säsongerna slaviskt när jag bodde i Kalmar och nu har jag upptäckt att de kommit en helt ny säsong! Så jag sörplar kaffe och äter lakrits och tittar på en pinnsmal neurotisk stylist med världens roligaste bög-assistent i släptåg. Hur kan man inte må bättre då liksom?

sjuk

Jaha, då har man blivit sjuk. Nyser och snorar och idag kom febern. Eftersom jag så sällan är sjuk så märker jag tydligt när kroppen inte är som den ska. Jag har gått och haft ont i halsen och nyst i några dagar och det kan man ju leva med men idag när jag kände att febern kommit så inser jag att det är dags att ta det lugnt. På lördag är det kalas för Nina som fyller år och då vill jag vara frisk och pigg. Så det blir inget jobbande för mig imorgon, det blir till att ligga i sängen och kurera mig.

frustrerande

Att söka jobb är bland det mest störande som finns. Det är så mycket olika känslor inblandat i den processen. Det är alltid roligt att sitta och leta jobb som man kan söka och jag blir lika glad varje gång jag hittar en tjänst som låter rolig. Så jag börjar tänka på hur det skulle vara om jag fick det jobbet och hur glad jag skulle vara och hur fina kläder jag skulle ha på mig (jag vet, jag är knäpp). Allt känns så himla bra så jag söker jobbet och går och hoppas och väntar på ett samtal, ett samtal som aldrig kommer. För trots att jag söker tjänster som jag VET att jag är mycket väl kapabel till att klara så är chansen ytterst liten att jag skulle få dem, för jag har ingen erfarenhet av den typen av jobb. Nu kanske man kan tro att jag söker komplicerade tjänster och att jag helt enkelt är naiv och tror att jag kan klara vad som helst. Men så är det inte. Jag söker för tusan assistentjobb! Jag vill verkligen jobba som nån typ av administrativ assistent och få lära mig ett nytt yrke från grunden. Sitta i en kassa och och ta betalt kan jag redan och jag motiveras helt enkelt inte av den typen av arbete. Så jag vill lära mig något nytt. Men det får jag inte. För jag har aldrig jobbat med det tidigare. Snacka om Moment 22.

hej igen

Nu har det gått ett tag sen jag skrev och det beror endast på att det verkligen inte funnits något att skriva om. Jag har jobbat mest hela tiden och trots att min avdelning på IKEA är rätt händelserik så har jag inte riktigt orkat med att skriva om det. SÅ kul är det inte att ta emot förbannade och missnöjda kunder hela dagarna. Jag ska visserligen jobba där i höst med men jag ska även göra något som känns riktigt kul och som ett steg i rätt riktning för min del. Jag ska använda en del av min medie- och kommunikationspoäng jag tog i Kalmar för att ta en fil. Kand examen i Journalistikvetenskap vid Stockholms Universitet. Det kan uppfattas som lite märkligt att ta en till examen som är så pass lik den jag redan har. Men jag resonerar så att en extra examen knappast kan skada. Dessutom så är det en bra examen att ha i bagaget för att nå dit jag vill. Hur som helst så ska det bli kul och jag börjar på tisdag!

jag är på fel plats

Alla jag älskar är på ön. Och jag är här på fasta land. Tänk att ett enda litet samtal kan få en så ledsen. Jag vill inte vara här. Jag vill vara där.

Förrätt: tomater, buffelmozzarella, basilika, fikon, nån italiensk typ skinka och olivolja. 

mums

en onsdag i juli

Idag har jag varit ledig och det har varit som en dröm. Jag har städat här hemma (något som VERKLIGEN behövdes), betalat räkningar och läst bok (Alex Schulmans "Skynda att älska" som rekommenderas varmt). Med andra ord en väldigt produktiv och härlig dag. Nu sitter jag i köket med ett glas bubblande rosé och ser på när min fina kille lagar en italiensk tvårätters middag. Vi lyssnar på musik och pussas emellanåt. Eventuellt blir det en sväng på stan ikväll. Det är med andra ord en riktigt bra onsdag så här i slutet av juli.

Här vill jag vara just precis nu. Jag har det visserligen väldigt mysigt på balkongen här hemma men min längtan efter Visby kan jag ändå inte riktigt komma över. 

bästa bästa

Coolaste delen av konserten måste ju ändå vara det som händer mot slutet. Hela Europas kungligheter och politiker sitter och diggar och sjunger med till Roxette som spelar "The Look" med en gigantisk mängd stråkar i bakgrunden! Vilket jäklar party! Till och med kungen står upp och röjer lite. Det måste ju vara ett tecken på att det svänger ordentligt.
Sen kommer massa finklädda barn in med blomsterkransar runt huvudet och börjar sjunga. Helt plötsligt går en liten kille fram till Victoria och sjunger solo och efter det ställer sig en liten flicka framför Daniel och sjunger hon med. De är så söta och så duktiga och det var väl oundvikligt att jag skulle börja gråta. Så här sitter jag alltså och ler och fäller tårar. Fan va blödig jag är.

vackrare

Och nu sjunger min favorit alla kategorier, Lisa Nilsson. Då kan det inte bli mycket vackrare eller mer stämningsfullt. Hon kan gärna få sjunga när jag ska gifta mig också.

vackert

Säga vad man vill om all uppståndelse det är runt Kronprinsessan Victoria och Daniels bröllop, deras känslor för varandra går inte att ta miste på i alla fall. Jag sitter och tittar på den konsert som är Sveriges Riksdags bröllopsgåva till paret. Den är både fin och rolig, faktiskt. Alldeles nyss sjöng Sarah Dawn Finer en jättefin kärleksvisa och många kungligheter satt med tårar rinnande ner för kinderna. Victoria tar Daniel i handen och man ser i deras ögon hur lyckliga de är. Sånt gör mig rörd och jag är glad för deras skull.

bra läge

Här sitter jag på en byrå i mitt kök och tittar när min kille lagar mat. Vi spelar partymusik och han dansar och skuttar runt medan han lagar fetaostbiffar. Han är så fin att jag inte vet var jag ska ta vägen.

ett år

För ett år sen hade jag precis tagit examen och flyttat från Kalmar och tillbaka till Visby. Jag var otroligt lycklig att äntligen vara klar med skolan och att få flytta ihop med Jonas på riktigt. Jag var medveten om att det skulle bli svårt att hitta jobb men jag var ändå optimistisk och såg fram emot att få bo på den sagolika ön igen. Det kändes som att allt hade fallit på plats eftersom Erika också hade flyttat dit och vi kunde träffas oftare än vi kunnat på flera år. Det var lycka det!

Sommaren gick fort och helt plötsligt var det höst. Ju längre tiden gick desto tydligare blev det att jobben i Visby var få och väldigt eftertraktade. Jag hade dock tur och fick ett ganska snabbt, tyvärr varade det inte länge och snart var jag tillbaka till att hoppas på så många extra pass på Ica som möjligt. Även där hade jag tur, många slutade och jag fick jobba en hel del. Men nog kändes det lite trist att sitta där i kassan med en högskoleexamen och utan en möjlighet att ens kunna utvecklas och jobba upp sig. Så här i efterhand känns det konstigt att jag kämpade så hårt och inte såg något annat alternativ än att göra allt för att stanna på Gotland.

Efter hösten kom ju vintern och med den kom en massa förändringar. Till en början kunde jag inte förstå hur Jonas kunde vilja lämna Visby. Vi skulle ju bo och ha en framtid där. Hur kunde han då komma och säga att han ville tillbaka till fåniga och tråkiga Stockholm?! Men, sagt och gjort. Flytta gjorde vi. Jag var mycket misstänksam till en början, omställningen var minst sagt jobbig. Att lämna en lägenhet som jag älskat sen första gången jag såg den för att flytta till en yttepytteliten lya i andra hand, svart, var ingen dröm direkt. Jobben var dessutom lika svåra att hitta i storstan som på en liten ö. Jag ville känna att det här var bra för jag såg hur glad Jonas var att vara tillbaka igen. Ibland var jag arg på honom för att han inte kunde vara lika lycklig i Visby men jag insåg att det var idiotiskt att tänka så. Han hade flyttat till Visby för min skull ett och ett halvt år tidigare och faktiskt stannat där för min skull. Nu var det min tur att göra en uppoffring och sluta tjura, Gotland finns alltid kvar och inget stoppar mig från att åka dit och hälsa på!

Månaderna gick och snart blev det vår. Eller nej, inte snart. Våren tog vansinnigt lång tid på sig att dyka upp och när den äntligen kom var nog ingen gladare än jag. Det kändes magiskt att slippa bylsa på sig mängder med kläder för att pulsa fram genom snön och halka runt på isen. Men det var inte bara vädret som ljusnade utan även mitt jobbsökande. Det hade gått trögt men helt plötsligt så hade jag fått två sommarjobb, ett som enbart var just ett sommarjobb och ett annat där jag fick fortsätta även till hösten. Det var inte så svårt att välja.

Så nu är sommaren här och jag har precis börjat på IKEA. Det är roligt och jag ser verkligen en framtid där. Jag känner mig lyckligt lottad som av så många sökande var en av de få som fick jobb där.
Det är inte bara jobbdelen av mitt liv som ser ut att klara upp sig, det mesta känns ganska rosenskimmrande just nu. För trots att vi fortfarande bor i den yttepyttelilla lägenheten så är drömmen om en egen och större lägenhet inte lika långt borta längre. Vi kommer snart vara där och det bästa är att vi kommer vara där tillsammans, Jonas och jag. För trots ett turbulent år med många toppar och dalar så är jag så glad att vi är tillsammans och kommer vara i många många år till.

Underbara sommar. Älskade balkong. 

prosit

Herregud. Jag bara nyser och nyser och nyser. Min näsa rinner och mina ögon svider. Men jag klagar inte. För våren är här på riktigt och jag vill aldrig att den ska försvinna.

sommar sommar sommar

Vilken underbar dag det är idag! Solen skiner, fåglarna kvittrar och ögonen svider av pollen. Jag och Jonas har ätit en sen lunch på TGIF i Kungsträdgården och sen köpte vi mjukglass och satte oss och tittade på människor och pussades i värmen. Det var en perfekt försommardag och jag önskar att den hade kunnat fortsätta till en perfekt försommarkväll på en härlig uteservering. Men Jonas måste ju jobba så det blev inge av med det. Vilket kanske är bra eftersom jag måste plugga. Tyvärr så känns det inte så kul att plugga här hemma då jag mest blir arg över att jag är tvungen att sitta inne hela tiden. Vi har ju en finfin balkong som bara står (eller hänger kanske man ska säga) där och hånar mig! Men en tom balkong gör inte så mycket nytta då den inte är det skönaste att sitta på direkt. Så nu måste vi ta oss iväg till IKEA eller liknande så snart som möjligt och fixa utemöbler så jag kan få sitta ute och njuta medan jag pluggar.

min egen lilla gräsplätt

Jag har alltid sett mig själv som en typisk lägenhetstjej. Det har varit självklart för mig att mitt framtida hem alltid kommer vara i en lägenhet. En stor mysig lägenhet med balkong. Till stor del har det nog handlat om att jag har min pappas ord klingande i öronen, "det är så jobbigt med hus, då måste man klippa massa gräs och fixa hela tiden". Så med tanke på att jag knappt kan hålla liv i en plastblomma så har det varit givet för mig att jag inte kommer bo i hus i framtiden. Nu har jag dock varit med om något som till viss del ändrat min syn på det här. Härom dagen så hjälpte jag mamma och Janne i trädgården. Det skulle rensas och snyggas till i rabatterna inför sommaren. Jag var på otroligt dåligt humör för det var verkligen inte nåt jag såg fram emot. Men har man lovat att hjälpa till så gör man det bara, inget gnäll. Så snacka om att jag blev förvånad när arbetet satte igång och jag tyckte att det var riktigt kul! Jag rensade bort ogräs och krattade och lade ut täckbark och slet upp gamla buskar för glatta livet. Så efter några timmar i trädgården kände jag att en liten gräsplätt till tomt kanske inte är helt fel ändå... Något att fundera på i alla fall.

tid

När jag bodde i England så upptäckte jag verkligen hur tiden kan uppfattas så olika beroende på vad som händer i ens liv. När det händer mycket på en gång är det svårt att stanna upp och känna efter vilket gör att tidsperspektiven rubbas. Den senaste veckan har varit otroligt turbulent så nu känns det helt absurt att det bara har gått 7 ynka dagar. Att en vecka kan kännas som ett halvår är verkligen märkligt. Men så är det.

visby

När livet helt plötsligt ändrar riktning och det trygga istället känns osäkert så är det skönt att ha någonstans att rymma. En plats där man kan försöka sortera de förvirrade tankarna och på så sätt hitta rätt plats på de pusselbitar som någon ryckt bort. Visby är den här platsen för mig. Här hittar jag alltid tillbaka till ett lugn som jag inte kan få någon annanstans. Det är en otrolig trygghet att veta att jag kan åka hit när jag behöver energi. Så med det sagt är det lätt att förstå att jag är väldigt glad att vara i Visby just nu.

mot stan

Nu ska jag iväg och låna lite kurslitteratur på biblioteket. Jag ska nämligen lämna in en hemtenta på söndag så jag måste få med lite smarta referenser från böcker som vi tydligen ska ha läst under kursen...nej, man kan inte direkt anklaga mig för att vara ute i god tid. Men det blir nog bra ändå!

min fina fina Nina

Idag fick jag ett mail som gjorde mig helt magiskt glad. Nina skrev till mig och berättade att hon både har blivit faster och att hon därför kommer upp till Stockholm imorgon. Så vi ska ses och fika i vad jag gissar kommer blir mååånga härliga timmar på torsdag. Jag längtar efter henne så mycket att det kommer bli en plåga att vänta tills jag får krama henne i övermorgon!

finally!

Nu behöver jag inte vänta längre. Nu vet jag att jag kommer jobba på IKEA i sommar. Det känns jätteskönt att veta och jag är så himla glad att jag fick det jobbet. IKEA har alltid varit lite av en drömarbetsplats och där finns det stora möjligheter att utvecklas och avancera. Det är lite synd att jag inte fick veta det här tidigare för det var ingen höjdare att säga upp sig från det förra jobbet och sätta dem i klistret. Men i såna här fall måste man tänka på sig själv och för mig känns det väldigt väldigt bra just nu.

kors i taket

Det blev hårt igår och jag mår mindre bra idag. Men himla roligt var det så det får väl vara värt att man mår som en påse med sopor idag. Det var meningen att jag skulle gå ut idag med men det fick bli hemmakväll med läsk och grönsaksdipp istället. Imorgon är Jonas äntligen ledig så då kanske vi ska ut en sväng med hans arbetskamrater så jag vilar upp mig idag så jag är pigg och fräsch imorgon.

out on the town

Nu ska jag iväg och fira lite. Så nu drar jag till Jonas och väntar på att han blir klar på jobbet sen blir det nog en drink eller två :)

På tal om

Att äta och dricka gott. Så här trevligt hade vi det på ett
födelsedagskalas för ett tag sen. Inte illa alls.

jag hatar att vänta

Det är bara så fruktansvärt frustrerande att gå och vänta på att någon ska berätta för mig hur min framtid kommer se ut. Eller ja, i alla fall min närmsta framtid. Jag känner mig helt fråntagen kontrollen och det är ingen härlig känsla kan jag säga. Så kom igen nu telefonen, ring för tusan!

en härlig dag

Vissa dagar är bara bättre än andra. Så är det ju. Med det sagt kan jag lätt konstatera att idag var en av de riktigt bra dagarna. Jag och Jonas var i Älvsjö och gick på Mat och vin mässan. Det fanns massa goda saker att äta och dricka. Framförallt dricka. Jonas den stackarn jobbar ikväll så han fick spotta ut alla goda droppar. Men det gjorde banne mig inte jag! Vi gick runt och pratade med flera olika vinmänniskor som mer än gärna fyllde på vårt glas (mitt glas) och pratade druvor, syra och distrikt. Jag nickade och höll med medan Jonas kom med smarta och kunniga inlägg. Han pratade och jag drack, precis som vanligt med andra ord. Eller okej, jag pratade lite och han drack faktiskt lite grann han med. Hur som helst så var det väldigt trevligt, och gott.

just nu

Jag har det rätt bra just nu. Livet känns liksom som att det är på väg åt rätt håll och saknade pusselbitar börjar sakta men säkert hitta sin plats. Egentligen vet jag inte riktigt varför det känns så bra, ingenting har ju direkt förändrats. Jag tror helt enkelt att jag har hittat ett lugn som tidigare inte funnits där. Visserligen känns det jobbigt att jag inte har ett fast jobb och att vi fortfarande bor i en andrahandslägenhet. Det är självklart saker jag hade önskat varit annorlunda. Men jag inser också att allt har sin tid och att det kommer att lösa sig. Jag är på väg åt rätt håll och jag är på väg åt det hållet med helt rätt person. En stor och viktig del i mitt lugn och lycka handlar om Jonas. Utan honom hade den största pusselbiten i mitt liv fortfarande saknats.

nya tag

Nu känner jag att det är dags att jag tar tag i den här blogg igen.

hemmamys

Efter att ha haft ett snart 2 år långt förhållande med någon som man först inte bodde i samma stad som och sedan typ aldrig såg på grund av totalt olika arbetstider så är min nuvarande situation riktigt härlig. Jag och Jonas ses ju faktiskt VARJE dag, ganska mycket också. Det är riktig lyx det! Att bara kunna vara hemma och ta det lugnt tillsammans är helt fantastiskt. Så nu gäller det att njuta för såhär bra lär vi ju inte få ha det länge till.

Tåg

Jag märker att jag sakta men säkert börjar vänja mig vid att det
tar lite tid när man ska ta sig någonstans nu för tiden. Jag som
trodde att det här med att passa buss och tågtider skulle driva mig
till vansinne. Men det är ine så farligt faktiskt.

Skickat från min iPhone

sakta men säkert

Efter examen trodde jag verkligen att allt bara skulle falla på plats. Jag hoppades att jag hade gjort min del av det jobbiga efter tre år av studier och att jag nu kunde luta mig tillbaka och skaffa mig ett jobb och att allt bara skulle vara frid och fröjd. Jag inser nu hur otroligt fel jag hade. Jag är visserligen på rätt väg i och med min utbildning men den räcker knappast hela vägen fram till drömjobbet. Det har heller aldrig riktigt varit klart för mig vad det där drömjobbet innebar. Även det var något jag bara trodde skulle falla på plats av sig själv. I och med den här insikten att jag har en lång väg kvar så har jag även börjat undersöka vilka val jag har och vad jag faktiskt vill arbeta med i framtiden. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här men sakta men säkert så finns det en dröm om ett specifikt jobb, drömjobbet. Nu gäller det bara att på ett så strategiskt och välplanerat sätt som möjligt ta mig dit.

kärlek

bollen är i rullning

Nu är flytten till Stockholm på gång. Veckan har spenderats på IKEA och vi har så smått börjat få lite ordning i den nya lägenheten. Jag tror på det här. Det kan bli bra.