en vecka kvar

Nu ar det har lilla aventyret snart slut...om en vecka aker jag hem till Sverige igen. Det ska bli jatteskont att komma hem och vara tillbka dar allt ar som vanligt. Fast det ar klart, helt som vanligt ar det ju inte, for jag ska ju leva vuxenliv och vara sambo hela sommaren. Det ska bli...intressant :p Jag ser fram emot den har sommaren sa sjukt mycket, den kommer bli toppen! Men nu ar jag fortfarande kvar i Nottingham och nu ska jag njyta av den sista veckan som utbytesstudent. Jag har gjort klart allt skolarbete sa det ska bara skrivas ut och lamnas in, sen ar jag fri som en fagel :) Om nagra timmar kommer Jonas hit och sen har vi hela veckan har tillsammans. Kanns jatteskont att han ar med nar jag ska aka hem, for trots att jag verkligen vill hem sa kanns det anda lite markligt att aka ifran den stad som trots allt har varit mitt hem i ca fyra manader. Matilda och jag har pratat mycket om det har med tidsperspektiv, och hur konstigt det ofta har varit. For trots att vi har langtat hem mycket och sett fram emot den har dagen sa lange sa har tiden sprungit ivag. Man har sett fram emot den har terminen i ett ar innan vi val kom hit, och nu ar det snart over...det kanns faktiskt lite skumt.

Men nu ar jag mest bara glad att Jonas ar har om nagra timmar. Jag saknar honom.

halleluja!

Mina ogon borjar bli battre!! Tjohoo!! Jag vet att det ar ett himla tjatande, men tusan vad jobbigt det ar att se ut som en crazyperson (ja, mer an i vanliga fall alltsa...). Det ar ratt trottsamt att behova dolja ogonen hela tiden och att inte kunna se folk i ogonen, jag har nog uppfattats som en smatt otrevlig manniska den senaste veckan som aldrig skapat ogonkontakt med nagon. Men nu kanns det som om det gar at ratt hall i alla fall och det kanns bra.

eye update

Mina ogon ser lika obehagliga ut som tidigare...jag saknar mina ogonvitor.

Det ar sant det dar ordspraket: you don't know what you got til it's gone....det gar liksom inte att se frash ut nar man ser ut som tagen ur en skrackfilm eller nat. Jag ser lite ut som nan fran en san dar hemsk japansk skrackfilm, som bloder ur ogonen. Ja, jag ar lite bitter just nu...

Men nu tror jag i alla fall att jag vet vart jag ska vanda mig om det inte blir battre tills pa mandag. Sa nu har jag helgen pa mig att ga fran rott till vitt, annars blir det fabror doktorn som galler. Jag som inte ens vill ga till lakare nar jag ar hemma, hur ska detta ga...tur att jag kan fa lite moraliskt stod fran Matilda.

spring in england

lillan

Jag saknar dig

piss

Mina ogon ser forjavliga ut. Jag har fatt nan skitinfektion i dem sa jag ser ut som en pundare, med sjukt rodsprangda ogonvitor. De ar liksom inte alls vita, bara roda. Sa det var inte sa kul att ga pa stan idag, for jag kanner mig ju inte jattefin i min nya knarkar-look...

Nu ska jag hem och deppa...

min mysiga mamma

Vi har haft det sa himla bra, min mamma och jag. Det ar sa harligt att fa umgas med henne och bara fa ha henne for mig sjalv en stund. Det hander liksom inte sa ofta for det ar alltid massa andra i narheten. Men nu har det bara varit hon och jag i flera dagar och det har varit underbart. Vi har haft toppenvader hela helgen sa jag har verkligen kunnat visa Nottingham fran sin allra basta sida.

Nar man umgas med nagon som man tycker sa mycket om sa behovs det inte sa mycket runt omkring for att det ska bli bra. Sa har det varit de har dagarna. Vi har gatt pa stan, fikat, atit gott och druckit vin, och pratat. Som vi har pratat, om allt mellan himmel och jord. Viktiga saker och struntsaker. Helt enkelt allt sant som man inte har tid att prata om annars. Sen har vi saklart skrattat och fnittrat en helt del, for det gor vi ju sa himla bra.

Tack for en fantastisk helg min fina, underbara, roliga och kloka mamma!

Jag alskar dig.

att inse hur bra man har det

Jag har suttit och last igenom lite gamla inlagg som jag skrivit har pa bloggen. Det ar roligt att se tillbaka och bade marka att man i vissa fall hade ratt nar man spekulerade om framtiden, och att man ibland hade fel.

Jag hittade ett inlagg som jag skrev i januari, nar den har utlandsterminen narmade sig med stora steg och jag var bade livradd och forvantansfull. Da hade jag precis haft en termin med Statsvetenskap och pluggat som en toka i flera manader. Det var en jobbig termin pa manga satt, men samtidigt valdigt rolig. Jag sag verkligen fram emot att komma bort fran Kalmar ett tag och bara gora nagot helt nytt.

Sa har skrev jag da: "Det ska bli skönt att komma iväg och göra något nytt. Jag trivs så himla bra i Kalmar men jag har alltid varit och kommer nog alltid att vara en väldigt rastlös person. Jag har svårt att landa, och bara vara nöjd med det som är just nu. Jag tänker nästan alltid på vad jag ska göra sen...när jag inte är här..."

Vad jag har insett under de senaste manaderna ar att jag har det valdigt bra dar hemma, och att det ar okej. Det later kanske konstigt, men jag har alltid haft svart att "noja" mig med det jag har och vart jag ar. Jag har alltid tyckt att man ska strava hogre och langre bort an dar man befinner sig just nu. Jag tycker fortfarande att man ska ha hoga ambitioner och satsa pa sin egen formaga att bli det absolut basta man kan bli. Men jag har nog andrat mig lite i synen pa att alltid forbereda nasta steg. Nu kanner jag for forsta gangen att jag verkligen langtar efter att ha en normal vardag, dar jag inte behover fundera pa vad jag ska gora nar jag ar klar med just det som hander i mitt liv for tillfallet. For forsta gangen sa ser jag fram emot den dagen da min tillvaro kanns lite mer stabil och trygg.

Till och med en rastlos person som jag kan en dag komma fram till att hon inte behover ha en plan pa vad nasta steg ska bli for att kanna sig lycklig. Jag har ingenting att rymma ifran, jag har det ju bra dar hemma.

ibland ar det inte latt

Jag tanker nu visa en bild som jag kanske inte borde lagga upp just har, med tanke pa att foraldrar och sa kanske inte uppskattar att se mig sa har :) Men bilden ar himla kul, sa jag visar den i alla fall!

Jag och Matilda tyckte att det var ett jattebra pahitt att hon korde mig en kundvagn over Asdas (var narmaste supermarket) parkering kl 1 pa natten efter att vi suttit hemma och druckit lite. Vi var ju trots allt ratt sena, sa den har skulle ju helt klart fa oss att komma till stan snabbare... hmm...Det hade det sakert gjort om vi inte missat att det fanns en trottoarskant att akta sig for. Vi missade det, uppenbarligen. For har ligger jag efter att har ramlat ur kundvagnen, men jag ser ju ratt glad ut trots allt :)

mamma!

Imorgon kommer min fina lilla mor till Nottingham och jag langtar sa mycket att jag snart spricker! Om vadret ar sa fint som det har varit de senaste dagarna sa kommer den har helgen bli hur bra som helst. Det kommer den antagligen bli i vilket vaderlag som helst, men det ar ju ratt trevligt med sol nar man ska visa staden man bott i de senaste manaderna. Visseligen har mammisen redan varit har tidigare, men nu ska hon fa se MITT Nottingham :)

Jag langtar efter dig mamma

nu ar vi lediga

Vi har inte nan forelasning forran pa torsdag, sa nu ar vi ledig i flera dagar vilket ar valdigt skont. Det ar riktigt varmt ute men idag ar det molnigt och det ar lite trist eftersom vi hade satsat pa att satta oss i parken med lite picknick och slappa hela dagen. Men det far bli en annan dag, idag blir det en fika istallet.

Jag har haft min typiska Petra-sjuka, hade feber och ont i hela kroppen i fredags. Men sa har jag sovit och vilat ut ordentligt och nu mar jag hur bra som helst igen, himla bra grej det dar med somn. Men nu ar jag sjukt trott pa synen av mitt rum sa det ar valdigt skont att komma ut och fa se nagot annat kanner jag.

Sa har fint ar det i Nottingham nu :)

att sakna ett skratt

Jag saknar den dar flickans skratt, hur det far mig att bara bubbla over av gladje. For nar hon borjar sa gar det liksom inte att inte hanga pa och bara slappa loss allt garv som finns inombords.

Jag fick en lang stund med henne pa msn igar, och det hjalpte lite grann. Men det ar skrattandet jag vill at, och det blir ju inte detsamma nar man ar i olika lander och pratar genom varsin dator. Det blir helt enkelt inte samma sak.

Men om en manad sa ses vi igen och da ska jag krama henne och vi ska ta igen alla skratten som vi missat under den har terminen. Jag kan inte nog saga hur mycket jag langtar!

Jag saknar till och med att plugga till omtentor i Statsvetenskap med dig Nina, hur galet ar inte det.

Fina vanner ska man halla fast i, och du kommer inte loss nu, bara sa du vet.

snart helg igen

Hur mycket jag an langtar hem sa maste jag saga att just nu gar tiden ganska fort, kanske inte sa fort som jag skulle onska att den gjorde...men det far duga :)
Det ar himla skumt vader i det har landet, det ar alltid superfint pa mornarna med sol och varme, men sen framat eftermiddagen sa borjar det fasen alltid regna. Sa sjukt trist! Jag vet inte hur manga ganger jag och Matilda har sagt att vi ska satta oss i parken och ata en glass efter skolan, men det gar ju aldrig! Dessutom sa ar det inte vanligt regn, utan oftast sa borjar det typ hagla vilket ar ratt otrevligt. Jag hoppas verkligen att det blir lite battre vader nar mamma kommer hit sa vi kan ga lite pa stan och sa utan att behova gomma oss for regn hela dagarna.

Nu blir det lunch!